Att fånga Entei

Sedan min senaste uppdatering om mitt Pokémon crystal-äventyr har jag kommit långt. I sammanfattning har jag:
* Slagit alla gym utom det sista, där jag kommit halvvägs igenom tränarna.
* Slagit Team Rocket i Radio Tower
* Stött på både Entei och Raikou i det vilda, vilket är bra, eftersom jag nu har dem i min pokédex och kan se vart de tar vägen.
* Fångat Suicune. Jag försökte två gånger, den första gjorde jag slut på alla mina Ultra Balls, Fast Balls och Heavy Balls utan att fånga den, andra gången räckte det med en enda Fast Ball, konstigt nog. Det är klart att det är en bravur att fånga Suicune, även om jag inte har någon användning av den eftersom jag bara tränar eldpokémon.
* Bytt över Vulpix och Ponyta till spelet, men lämnat Vulpix på datorn efter att jag insett att den inte var starkt nog för att platsa i mitt lag.
* Utvecklat Charmeleon till en Charizard, utvecklad Quilava till en Thyphlosion, utvecklat Ponyta till en Rapidash och insett att jag inte kan utveckla Growlithe förrän den är på level 50; annars lär den sig aldrig Flamethrower.
* Tränat mina pokémon så att alla ligger på minst level 40.

De tre legendariska hundarna Raikou, Entei och Suicune

Min plan nu är att fånga Entei, och detta tänkte jag göra innan jag fortsätter mot något annat. Det kommer att bli svårt, eftersom den aldrig stannar på ett ställe, men jag ska klara det. Jag har en plan. Den består av att fånga en Gastly, se till att den lär sig Mean Look (som gör att en pokémon inte kan rymma) och Hypnosis (som gör att en pokémon somnar), ge den mycket Rare Candy (som gör att en pokémon går upp i level) och när de är slut, sätta in den på dagiset. Sedan ska jag mata den med mycket Carbos, så att dess Speed höjs. Därefter är det bara att ge sig ut och leta efter hundarna.

För att göra detta behöver jag först fånga en Gastly, och dessa kommer bara fram på natten. Alltså måste jag börja med att vänta tills det blir kväll... Nåja, tills dess kan jag ju börja med att bygga upp mitt lager av Ultra Balls, Fast Balls och Carbos.

Nästa gång vi hörs hoppas jag att jag äger en Entei! Tills vidare, ha det bra!

En oväntad julklapp till mig själv

Det är jul nu, vilket innebär att jag är hemma i mina föräldrars hus. Där kan allting hända...

Jag letade igenom ett förråd, utan att egentligen leta efter något särskilt. Vad fann jag där, om inte de tre pokémongosedjur som jag och min syster ägde som små? Ni kan förstå att min glädje och förvåning var stor. Dessa har varit borta i ett antal år och jag har ofta funderat över var de blev av. Jag trodde de hade blivit skänkta till välgörenhet eller någon second handaffär, men hela den här tiden låg de alltså i en påse i förrådet och bara väntade på att bli hittade.

Nöjd Hanna är nöjd. Den bästa julklappen jag givit mig själv på mycket länge! Min samling av pokémonfigurer är nu utökad med gosedjur.

Jag minns när vi fick dessa. Den första vi ägde, Squirtle, inhandlades under en semester på Gran Canaria. Min syster var sjuk, så hon fick ligga hemma medan jag och föräldrarna var ute på nöjesfält. Inte så roligt för henne... Så som tröst fick hon Squirtle. Det var jag som valde den, och jag gick enbart efter vilken pokémon jag hade velat ha (Squirtle var min favoritpokémon) och tänkte inte särskilt mycket på vad min syster hade velat ha. Jag var också fruktansvärt avundsjuk på att hon fick ett pokémongosedjur, medan jag "bara" fick gå på nöjesfält... Logiken hos ett småbarn är slående!

De andra två fick vi samtidigt, av mormor. Varför minns jag inte, men jag minns att vi stod i vår hall och att vi fick dem oinslagna. Jag fick Snorlax och min syster fick Poliwhirl. Återigen var jag avundsjuk på att min syster fick en mycket roligare pokémon än jag. (Hon kommenterar att hon var väldigt nöjd över att få Poliwhirl, som var mycket roligare än Snorlax. Bra att vi var överrens i alla fall...)

Nåja, numera är jag inte avundsjuk. Dels för att jag inte gör sånt längre (i lika stor utsträckning i alla fall...) men också för att de numera alla är mina! Moahahaha!

God Jul!

Ecruteak Gym och Charmander

Mycket har hänt sedan sist. Jag har slagit Ecruteak Gym utan några större problem. Det var förvånansvärt enkelt, faktiskt. I Ecuteaks gym tränar man spökpokémon. Bara Gastly, Haunter så långt man kunde se, förutom hos ledare som till och med hade en Gengar. När den sändes fram blev jag aningen nervös, men lyckligtvis hade jag min Growlithe som kan bite. I generation II är bite en dark-attack, vilket är effektivt mot spöken.

Wooper

När gymmet var besegrat begav jag mig mot Eevee-huset, där jag tog mig ann samtliga av Eevees utvecklingar med min Magmar, för att träna den till samma nivå som mina två andra pokémon. Detta lyckades bra och alla tre ligger nu på level 28. När flickorna var besegrade fick jag Surf. Plötsligt fann jag mig i en position där jag behövde en vattenpokémon. Jag hade självfallet räknat med detta, men när stunden väl kom var jag inte särskilt förberedd. Det slutade med att jag jagade tvärs över halva Johto samt Bulbapedia efter en vattenpokémon som man inte behövde ett fiskespö för att fånga. Bulbapedia visade vägen och jag kunde till slut fånga en Wooper på level 4. (Enligt Bulbapedia är den normala storleken för en Wooper 40 centimeter. Hm, och ändå lyckas den bära hela stora mig över vattenmassorna... Jo då, det är troligt. Men det är ju trots allt sådana fåniga företeelser som gör pokémon så otroligt charmigt.)

Med hjälp av min nyvunna pokémon kunde jag ta mig över vattnet och närma mig Mahogany Town. Väl där hände något alldeles speciellt -jag fick en tillökning till mitt lag.

Charmander

Min vän Jesper hade varit vänlig nog att leta upp sitt pokémon röd för att sedan byta en Charmander med mig. Himla roligt! Jag kan behöva utökning av mitt lag om jag ska ta mig igenom hela spelet.

När jag fick Charmander var den på level 6, men tack vare att jag kunde träna den mot mycket starkare pokémon än den själv, samt att den får boostad exp på grund av att den är en bytt pokémon, kunde jag snabbt få den att växa. Numera är den på level 19 och den har även utvecklats till en Charmeleon. Men ännu har den 10 levlar kvar innan den är på samma nivå som mina övriga pokémon. Förhoppningsvis kommer det inte ta alltför lång tid.

Just nu utför jag uppdrag vid Lake of Rage. För tillfället letar jag upp alla de tränare och saker jag kan hitta, och därefter tänkte jag ta mig an Red Gyarados.

To be continued....

Goldenrod och Ecruteak

Croconaw

Master Quest of Doom - Reloaded fortsätter. Jag har tagit mig igenom Goldenrod City utan några problem, även om gymledaren Whitneys Miltank alltid är lite läskig.

Quilava och Growlithe har tagit sig upp till level 26, men ligger inte mer än ungefär 4 levlar över vad övriga tränares pokémon ligger på. Detta blev uppenbart när jag mötte min rival i Burned Tower i Ecruteak City. Mina fina eldpokémon var ingen match för hans Croconaw på level 22. Efter det första nederlaget beslutade jag att träna mina pokémon i väntan på förstärkning i form av Magmar.



Magmar

Som ni säkert minns väntade jag på att träffa på Bill i Ecuteak för att kunna byta pokémon med mitt pokémon blå. Jag träffade mycket riktigt på Bill på Ecruteaks pokémoncenter. Han berättade att han hade lagat the Time Capsule, men att man inte skulle kunna använda den förrän nästa dag. Det var ett riktigt frustrerande besked att få. Den eftermiddagen, kvällen och natten som jag behövde vänta kändes oändligt långa. Men imorse var det äntligen dags! Magmar byttes mot en spearow jag fångat enkom för detta, och mitt team består numera av tre eldpokémon.

Men jag måste erkänna att jag var alldeles för ivrig för att kunna vänta med att slå min rival. Jag väntade varken på magmar eller på att mina pokémon skulle växa särskilt mycket. Jag tog upp Growlithe en level, sen körde jag igen. Detta resulterade i ännu ett nederlag. Inte särskilt förvånande. Nåväl, jag försökte igen, (skam den som ger sig.) och den här gången gick det bra, om än knappt. Growlithe låg nere för räkning och Quilavas liv var nere på rött. Men det gick!

Nu är även de tre legendariska hundarna utsläppta, och bland dem hoppas jag självfallet kunna få tag i Entei, förr eller senare. Vi får se hur det går med det, de är ju som bekant väldigt svåra att fånga eftersom de aldrig stannar på samma ställe.

I nästa avsnitt får ni förhoppningsvis höra om mina bravader på Ecuteak Gym och hos Eevee-tjejerna.

Tills vidare, Pokémona på!

Master Quest of Doom - Reloaded

Igår gav jag mig ut på ett nytt äventyr i Pokémon Crystals värld. Mitt förra fick ett abrupt slut, men nu tar jag nya tag!

Den här gången har jag planerat att endast hålla mig med eldpokémon. För det allra mesta har jag ingen eldpokémon i mitt team, varför då inte gå rakt emot sig själv och fylla alla sex platser med dem? Roligt roligt!

Det kommer att bli svårt, helt klart. Jag kommer säkert förbanna dem i evinnerlighet när jag möter en tränare med enbart vattenpokémon. Att träna ett team med enbart en typ är egentligen idioti; man hamnar automatiskt i underläge från första början. Det räcker med att motståndaren har en hyggligt stark pokémon av en typ med fördel, så är man för det mesta körd. Jag kommer få jobba hårt med att träna mina pokémon. De kommer behöva ligga långt över övrigt pokémon för att vi ska ha någon chans. Förhoppningsvis orkar jag med detta, men vi får se.


Starterpokémon; Cyndaquil



Ännu en gång valde jag att försöka ta mig igen Pokémon Crystal. Pokémon blå kan jag inte börja om på, där har jag (som tidigare nämnts) fångat alla 150 pokémon (Mew är tyvärr ej inkluderad, eftersom det kräver en glitch.), så det spelet kan jag inte radera. Jag kan ju inte elda upp resultatet av mitt livslånga mål. I pokémon gul får man inte välja startpokémon, utan tilldelas en Pikachu. Där med hade jag inte kunnat välja en eldpokémon att bygga mitt lag kring, så redan där hade uppdraget misslyckats. Därmed fick det bli Pokémon Crystal.



Hittills har jag kommit till Azalea town, besegrat de två första gymledarna, tagit mig igenom Ilex forest och är nu på väg mot Goldenrod City. Detta är avklarat på dryga 2 timmar, känns som en okej tid.



Growlithe



Som starter valde jag självfallet Cyndaquil och jag har därefter lyckats fånga en Growlithe. Båda dessa är nu på level 19, och Cyndaquil har utvecklats till Quilava. Att hitta fler eldpokémon har dock visat sig bli svårt... När jag letade runt på Bulbapedia insåg jag snabbt att de resterande eldpokémon som finnas att finna på Pokémon Crystal alla finns i Kanto. Detta innebär att jag skulle behöva klara mig igenom hela Johto, inklusive Pokémonligan, med endast två pokémon, där båda dessa är av samma typ! Jag tror vi alla inser att detta vore nästintill en omöjlighet. Jag har därför beslutat att byta över en magmar, en vulpix och en ponyta från mitt Pokémon blå, för att jag över huvud taget ska ha en chans. Detta kommer dock att dröja en stund, eftersom jag inte kan öppna Time Capsule, och därmed möjliggöra byten med äldre spel, förrän jag träffat Bill i Ecruteak city.

Jag hastar vidare mot Goldenrod och senare Ecruteak och fler pokémon! Följ den spännande fortsättningen, här på Pikachugult, inom en snar framtid.

Pärlplatta: Dratini

Jag insåg just att jag än så länge faktiskt bara har gjort vattenpokémon som pärlplattor. Än en gång lyser min kärlek till vattentypen igenom. Tänka sig. (Rent teoretiskt sett är ju Dratini endast en drakpokémon, men det faktum att den bor i vatten och kan lära sig vattenattacker gör att jag alltid har sett den som en drak/vattenpokémon.)

Bilden jag använde som utgångspunkt

Detta är alltså Dratini, som jag hoppas att man ser. (Om inte annat så står det i titeln...) Den här tog cirka två timmar att göra. Jag hade mest problem med ögonen. Generellt brukar det vara just ögonen som är det svåraste att göra på pokémonpärlplattor. Jag gjorde om dessa cirka fem gånger innan detta blev slutresultatet. Jag är fortfarande inte nöjd. De ser ganska konstiga ut, måste jag säga. Men jag tror inte att det går att få dem bättre när man gör den i den här storleken. Gör man den i större storlek blir det så klart lättare att få det bra.

Den är dessutom lätt oproportionerlig, men överlag är jag ganska nöjd med den. Den är klart mycket mer komplicerad än Poliwag och Poliwhirl, vill jag lova.

Kthxbai.

I fokus: #94 Gengar

Gengar

Vi börjar nu närma oss slutet på inläggen om mitt drömteam, med endast två kvar (ett inlägg kvar om man räknar detta). Dagens inlägg handlar, som titeln och bilden antyder, om spökpokémonen Gengar. Familjen Gastly-Haunter-Gengar är som bekant de enda spökpokémonen i generation I, (i likhet med familjen Dratini-Dragonair-Dragonite som är de enda drakpokémonen) något som jag finner högst intressant. Kanske var det så att det från början var menat att det skulle finnas så väldigt få av dessa båda sorter eftersom de båda är något mystiska arter som i sig även är väldigt starka. Det får ju inte bli för mycket av det goda...

Gengar är en Ghost/Poison-pokémon med dessa Base Stats:

Hit points: 60, Attack: 65, Defense: 60, Special attack: 130, Special defense: 75, Speed: 110

Det finns helt klart pokémon med högre Base Stats, men det faktum att normal- och fightingattacker inte alls biter på den är ju helt klart ett stort plus. Dessutom lär den sig väldigt intressanta och effektiva attacker. Man vill till exempel inte missa att ha en Gengar med kombinationen Hypnosis och Dream Eater. Jag är ett oerhört stort fan av den kombinationen - fienden somnar, man tar bort liv från den samtidigt som man får liv själv. Och nu pratar vi inte Leach Life-skada, utan rejäl skada och en ganska bra bit liv som man får själv. Andra värdefulla attacker att ge Gengar är till exempel Night Shade och Psychic.

Ett minus med Gengar är förstås att man måste byta sin Haunter med en annan tränare för att den ska utvecklas. Det är inte alla som har tillgång till varken link cable eller en annan game boy med ett till pokémonspel. Jag har lyckligtvis det, men det är ju helt klart en chans som försvinner för de som inte har det.


Clefairy

 

Lite kuriosa om Gengar är att många pokémonfans faktiskt tror att Gengar är Clefairys spöke. De stora likheterna i kroppsform och övrigt utseende och det faktum att det inte kan skada varandra, i och med att Clefairy är en Normalpokémon, är de två största anledningarna till att det skulle vara så. Att även Clefairy från början skulle ha varit pokémons maskot istället för Pikachu och att Gengar benämns som en Shadow Pokémon (den skulle alltså vara Clefairys skugga) har också nämnts som argument.