onsdag 27 april 2011

Pärlplatta: Dratini

Jag insåg just att jag än så länge faktiskt bara har gjort vattenpokémon som pärlplattor. Än en gång lyser min kärlek till vattentypen igenom. Tänka sig. (Rent teoretiskt sett är ju Dratini endast en drakpokémon, men det faktum att den bor i vatten och kan lära sig vattenattacker gör att jag alltid har sett den som en drak/vattenpokémon.)

Bilden jag använde som utgångspunkt






Detta är alltså Dratini, som jag hoppas att man ser. (Om inte annat så står det i titeln...) Den här tog cirka två timmar att göra. Jag hade mest problem med ögonen. Generellt brukar det vara just ögonen som är det svåraste att göra på pokémonpärlplattor. Jag gjorde om dessa cirka fem gånger innan detta blev slutresultatet. Jag är fortfarande inte nöjd. De ser ganska konstiga ut, måste jag säga. Men jag tror inte att det går att få dem bättre när man gör den i den här storleken. Gör man den i större storlek blir det så klart lättare att få det bra.

Den är dessutom lätt oproportionerlig, men överlag är jag ganska nöjd med den. Den är klart mycket mer komplicerad än Poliwag och Poliwhirl, vill jag lova.

Kthxbai.

tisdag 26 april 2011

I fokus: #94 Gengar

Gengar
Vi börjar nu närma oss slutet på inläggen om mitt drömteam, med endast två kvar (ett inlägg kvar om man räknar detta). Dagens inlägg handlar, som titeln och bilden antyder, om spökpokémonen Gengar. Familjen Gastly-Haunter-Gengar är som bekant de enda spökpokémonen i generation I, (i likhet med familjen Dratini-Dragonair-Dragonite som är de enda drakpokémonen) något som jag finner högst intressant. Kanske var det så att det från början var menat att det skulle finnas så väldigt få av dessa båda sorter eftersom de båda är något mystiska arter som i sig även är väldigt starka. Det får ju inte bli för mycket av det goda...

Gengar är en Ghost/Poison-pokémon med dessa Base Stats:
Hit points: 60, Attack: 65, Defense: 60, Special attack: 130, Special defense: 75, Speed: 110

Det finns helt klart pokémon med högre Base Stats, men det faktum att normal- och fightingattacker inte alls biter på den är ju helt klart ett stort plus. Dessutom lär den sig väldigt intressanta och effektiva attacker. Man vill till exempel inte missa att ha en Gengar med kombinationen Hypnosis och Dream Eater. Jag är ett oerhört stort fan av den kombinationen - fienden somnar, man tar bort liv från den samtidigt som man får liv själv. Och nu pratar vi inte Leach Life-skada, utan rejäl skada och en ganska bra bit liv som man får själv. Andra värdefulla attacker att ge Gengar är till exempel Night Shade och Psychic.

Ett minus med Gengar är förstås att man måste byta sin Haunter med en annan tränare för att den ska utvecklas. Det är inte alla som har tillgång till varken link cable eller en annan game boy med ett till pokémonspel. Jag har lyckligtvis det, men det är ju helt klart en chans som försvinner för de som inte har det.

Clefairy
 

Lite kuriosa om Gengar är att många pokémonfans faktiskt tror att Gengar är Clefairys spöke. De stora likheterna i kroppsform och övrigt utseende och det faktum att det inte kan skada varandra, i och med att Clefairy är en Normalpokémon, är de två största anledningarna till att det skulle vara så. Att även Clefairy från början skulle ha varit pokémons maskot istället för Pikachu och att Gengar benämns som en Shadow Pokémon (den skulle alltså vara Clefairys skugga) har också nämnts som argument.

onsdag 20 april 2011

Tvserien online

Det finns ett flertal ställen där man kan streama pokémonserien online, dock har jag ännu inte funnit någonstans att se den på svenska, vilket självklart vore det ultimata, med tanke på nostalgivärdet i det... Men tills vidare får man väl nöja sig med avsnitten på engelska.

Jag brukar använda mig av Pokemonepisode.org, där man lätt kan navigera mellan olika säsonger och avsnitt. Det finns fyra olika alternativ på versioner av avsnitten och minst en av dem brukar vara riktigt bra. För mig brukar det första alternativet fungera bra.

Vad som är intressant med tvserien är alla de fel och orimligheter som förekomer. Under varje avsnitt brukar det bli ungefär tre facepalms för min del. Ta bara det avsnittet där Ash slår Brock för sin första badge. Han gör det med Pikachu. Mot en Geodude och en Onix. Pikachu använder elattacker. Det spelar ingen roll hur mycket de laddar upp Pikachu, både Geodude och Onix är fortfarnde gjorda av sten. Sten leder inte elektricitet.

Länk till den episoden hittar ni här. (Runt 12.45 börjar deras andra match, där detta sker)

Andra roliga missar hittar man t ex. i Mystery at the Lighthouse (som du hittar här.), där en Dragonite målas upp som en mystisk pokémon som ingen känner till (i samma program ser man för övrigt MewTwo målad på en dörr tillsammans med en massa andra pokémon. Jag misstänker starkt att MewTwo ännu inte var känd för världen vid det tillfället. Suck...). Pokémonforskaren Bill försöker ta reda på vad för pokémon det är och allt är mycket mystiskt och spännande. Att man nte känner till vad Dragonite är för pokémon kan jag köpa - den är ju oerhört ovanlig. Men det de missat är att i nästa avsnitt, Electric Shock Showdown, berättar Ashs pokédex att en Raichus elchocker är starka nog att sätta en Dragonite ur spel. Alltså vet pokédexen vad en Dragonite är, och man har dessutom sett minst en match mellan en Raichu och en Dragonite där man kunnat konstatera detta. Ändå känner inte pokémonforskaren Bill till denna pokémon, bara några dagar innan detta pokédexinlägg dyker upp.

Låter detta rimligt och trovärdigt, tycker ni?

Nåväl. Serien är charmig så det förslår ändå. Och att man själv kan mer om pokémon än de som skapat serien hör liksom till.

(PS. Känner du till en bra sida där man kan se de första avsnitten på svenska? Berätta för världen!)

onsdag 13 april 2011

I fokus: #130 Gyarados

Gyarados
En av de pokémon som alltid är självklar i mitt team är Gyarados. Tänk om pokémon fanns på riktigt. Tänk dig då att ha en Gyarados, en enorm vattendrake som vrålar mot motståndaren. Jag är fullkomligt övertygad om att de flesta tränare och pokémon skulle springa åt andra hållet. Men om man bortser hur fantastiskt cool och skräckinjagande den ser ut så har den faktiskt en hel del andra bra egenskaper. Som dessa underbara Base Stats:

Hit points: 95, Attack: 125, Defense: 79, Special attack: 60, Special defense: 100, Speed: 81

Det faktum att den dessutom kan lära sig de flesta attacker (däribland Thunder och Flame Thrower) gör den inte precis sämre. Den är egentligen bara riktigt svag mot elattacker, där den har dubbel svaghet i och med sin water/flying-typ. Vad kanske färre vet är att även rock är effektivt mot Gyarados, i och med dess flying-typ. Dock är ju även Gyarados effektiv mot rockpokémon i och med sin water-typ. Så enligt min mening är det egentligen bara elektriska pokémon som rår på den - en klar fördel!

Vilka nackdelar finns då?

Som så ofta med riktigt starka pokémon är den ganska jobbig att träna upp (T ex. Dragonite, Alakazam...). Jag kan förstå om det inte är alla som orkar trilskas med och irriteras över sin fullkomligt värdelösa Magikarp ända fram till level 20. Jag gör det inte alltid, jag heller. Vilken tur att dagiset finns!

I övrigt kan jag bara se den nackdel som finns i och med de elektriskapokémonen, den har ju som sagt dubbel svaghet mot dem. Men undviker man bara att använda just Gyarados mot de elektriska pokémonen, så bör det inte bli något problem.

Lite kuriosa angående Gyarados namn är att den från början var tänkt att heta Skullkraken i den engelska versionen. (Kraken refererar självklart till det nordiska, mytologiska sjöodjuret) Tyvärr blev detta omöjligt i och med att ett namn max kan ha 10 bokstäver. Man fick då i sista stund ändra till det japanska namnet.

Vill du läsa mer om Gyarados? Bulbapedia är grejen!

måndag 11 april 2011

Pärlplatta: Poliwhirl

När jag la upp Poliwag sist så blev jag så pepp på att fortsätta med den familjen, så jag har nu även gjort Poliwhirl. Kanske jag ger mig på Poliwrath senare, vem vet?

Bilden jag använde som motiv
Detta blev slutresultatet efter en timmes arbete, och det inkluderar tid för att leta mörkblå pärlor (som jag inte har som separerad färg) samt den tid det tog att bygga upp den igen efter att den blev totalförstörd när ungefär halva var lagd. Så man kan enkelt utgå ifrån att den egentligen inte alls behöver ta särskilt lång tid, och ändå blir den ganska snygg.

(...Jag lovar att ni ska få se några av mina lite mer avancerade pokémonpärlplattor någon gång också. För jag såna också... faktiskt.)

Work in progress:



lördag 2 april 2011

I fokus: #9 Blastoise

När jag väljer startpokémon, väljer jag nästan alltid Squirtle. Enda anledningen till att jag skulle välja Charmander eller Bulbasaur är om jag planerar att göra något särskilt med spelet. (Som den gången då jag bestämde mig för att bara använda mig av drakar - då var ju Charmander ett självklart val).

Varför väljer jag Squirtle? Tja, för det första har jag alltid haft en väldigt stor svaghet för vattenpokémon. De är alla snygga och kan lära sig både vatten- och isattacker, där is är en stor favorit - funkar mot nästan allt! Om man väljer Squirtle får man dessutom en självklar bärare av den mycket användbara och ärofyllda HM 03 - Surf. (Och verkligen - vem vill inte ha en sjukt stor sköldpadda med kanoner på ryggen?)

Dess Base Stats ser ut såhär:
Hit Points: 79, Attack: 83, Defense: 100, Special Attack: 85, Special Defense: 105, Speed: 78

Inte väldigt mycket att skryta med om man jämför med till exempel Dragonite (som av någon anledning har blivit någon sorts jämförelsenorm för mig, trots att Dragonite ligger lång över de flesta pokémon i de flesta allra kategorier) men jämför man med andra vattenpokémon så som Starmie, Slowbro eller Golduck så står sig Blastoise riktigt bra.

Att byta ut sin startpokémon har aldrig kommit på fråga för min del, eftersom jag alltid får väldigt starka band till den första pokémonen - det är alltid lite jobbigt att överge ett gammalt spel för ett nytt, eftersom det innebär att man tar bort sina pokémon. Startpokémonen brukar även fungera väldigt bra ända in i slutet, så jag ser ingen egentlig anledning att byta bort den. Och när man har chansen att få en stark pokémon av en speciell typ redan från början måste man ju göra det bästa av det. Gräspokémon kan man hitta ganska snart, eldpokémon har jag lite svårt för.

Därför är Blastoise alltid en självklar del av mitt drömteam.

Vill du läsa mer om Blastoise? Den finns (som alltid) på Bulbapedia.

fredag 1 april 2011

Lance, the Dragon Trainer

Den mest episka pokémontränare som någonsin existerat måste helt klart vara Lance (The Dragon Trainer. Wooosh!). Det är inte bara det att han faktiskt leder The Elite Four (!), han tränar dessutom endast drakar. De tar lång tid att träna, och de är svåra att fånga, precis som Lance själv säger, men sen är de helt klar överlägsna allting annat. De har otrolig attackstyrka och kan lära sig många olika attacker som inte tillhör deras typer.


Aerodactyl

En tråkig aspekt med dem (detta har jag pratat om förut) är dock att det i generation I bara finns tre pokémon som faktiskt har Dragon som typ, och dessa är Dragonitefamiljen. Trots detta finns det andra pokémon som helt uppenbart också är drakar, men som ändå inte fått det som typ. Varför man gjort så kan jag över huvud taget inte förstå, för de är uppenbarligen medvtena om det själva, i och med att draktränare Lance använder sig av t ex. Gyarados och Aerodactyl, som faktiskt inte regelrätt räknas som drakar...

Gyarados

Jag vill bara påpeka att Lance inte bara ser sjukt cool ut i sina identiska mantlar (han ska tydligen ha en hel garderob full av dem), han tränar dessutom de colaste pokémon som finns och leder the Elite Four. Vad mer finns det att säga? Inte mycket.

Jag gav mig faktiskt på att vara draktränare en gång. Jag startade pokémon blå med målet att bara använda mig av drakar. Jag fick tyvärr överge detta när jag insåg att jag inte kunde klara mig på enbart Charizard ända fram tills man kan få Magikarp och Horsea.

Mitt team den gången bestod i alla fall slutligen av:
Charizard
Aerodactyl
Gyarados x2
Dragonite
Seadra

Det var riktigt roligt, men det var också något frustrerande att inte få vissa av sina slutpokémon förrän alldeles i slutet av spelet, och att därefter försöka träna upp alla på en gång till gångbara levlar... tja, det var väl inte alltför spännande. Så jag beundrar Lance som tog sig igenom det, men jag förstår ändå att belöningen verkligen är mödan värd. För de är grymma, och det finns inte mycket mer att säga.

Avslutningsvis. Ashs Charizard och Pikachu vs. Lances Dragonite!


(och det är skrattretande att Pikachu skulle slå Dragonite, även om den redan är försvagad. Men mer om det en annan gång!)